Det är inte ett måste att ha någon särskild utbildning om du vill starta en närradio. Det finns dock olika utbildningar att få om man är intresserad och om man vill ha lite mer på benen innan man startar. Bland annat finns det olika närradioföreningar som erbjuder utbildningar till de medlemmar som är intresserade. I en sådan kurs kan man bland annat lära sig följande saker:

• Ekonomi – hur får man sändningarna att gå runt? Hur deklarerar man?Hur sköter man bokföringen?
• Föreningskunskap – hur fungerar en förening? Hur bör stadgar se ut? Hur leder jag ett möte?
• Juridik – olika lagar och hur dessa reglerar en radioverksamhet.
• Etik – hur fungerar de pressetiska reglerna?
• Journalistik – hur går man praktiskt tillväga när man ska sända ett program?
• Teknik – hur fungera tekniken och hur använder man sig av denna på bästa sätt?

Det man kanske inte tänker på och den kostnad som också måste beräknas är nämligen det som det kostar att sända musik. För varje timme upphovsrättsskyddad musik som man spelar i radio måste man betala en avgift för. Denna avgift betalas till STIM, SAMI eller IFPI. En del närradioföreningar samlar in denna avgift från medlemsföreningarna. Om man gör en samlad inbetalning finns det möjlighet att få lite rabatt.

Det kostar cirka ett hundra kronor för varje timme avgiftspliktig musik. Det betyder att den tid då man endast pratar eller den tid då man spelar annan musik som inte är avgiftspliktig inte räknas in. Det är bara den samlade tiden då man spelar den musik som man måste betala för. Det är många föreningar som spelar musik som inte är upphovsrättsskyddad och därmed behöver de inte heller betala in någon avgift. På detta sätt sparar man in på kostnaderna.

En annan lösning som dessutom är förhållandevis billig är att ansluta via internet. Då måste man installera en liten box på ca 15 centimeter i studion och kopplar den till en bredbandsanslutning. Den här boxen kan man hyra av SRNF och då betalar studion per månad eller per varje timme som man sänder.

Ett annat alternativ som man kan använda sig av är ett program som man installerar i studion. För att ta emot en sådan överföring kostar per sändningstimme. Men i båda de här fallen så tillkommer kostnaden för bredbandet vilket studion själv står för.

Att använda sig av internet är ett bra alternativ men nackdelen är att de inte är lika driftssäkra som de andra lösningarna samt att det blir en viss fördröjning i ljudet oftast på cirka fyra sekunder men ibland även längre.

Om man inte behöver göra direktsändningar finns andra alternativ att använda sig av.

För att överföra ljudet från studion till sändaren finns det olika tekniska lösningar i olika prisklasser och med olika prestanda. Cirka 50% av de studiorna som finns nu är anslutna till radiosändarna med kopparledningar som är hyrda av Telia. Den här typen av förbindelse fungerar bra men bygger på gammal teknik som inte installeras längre, Kostnaden för detta är cirka 800 kronor för mono och 16000 kronor för stereo. En del studior är anslutna med radiolänk. Den här typen av förbindelse kräver dock att man har möjlighet att placera en sändarantenn mycket högt som till exempel på ett hustak eller liknande. En radiolänk måste också riktas mot SRNF:s mottagare. Om man ska använda sig av en radiolänk som förbindelse måste man ha en licens från Post- och Telestyrelsen. Kostnaden för denna länk ligger på 14000 kronor för mono och 22000 kronor för stereo så den här lösningen är lite dyrare än den första.

Om man vill sända närradio så finns det en del saker som man bör tänka på. Först och främst måste man ha ett tillstånd att sända. Sedan måste man tänka på varifrån man ska sända. En studio kan kosta hur mycket eller hur lite som helst beroende på vad det är man vill ha. Man kan till exempel ha enkel utrustning eller mycket avancerade tekniska saker beroende på hur mycket pengar man är beredd att lägga ut. Det finns föreningar som hyr ut sina studior också för de som inte vill satsa på något eget, så alternativen är många. Sedan är det inte säkert att man faktiskt behöver allt det som en studio innehåller och då finns ju också möjligheten att sända hemifrån. Om man dessutom inte behöver sända direktsändningar så är det faktiskt fullt möjligt att göra bra radioprogram med bara en dator och mikrofon. Sedan kan man i förväg skicka de redan inspelade programmen till en dator på sändarplatsen.

Närradio i Sverige fungerar som så att varje sändande förening har ett eget tillstånd vilket ger de rätt att sända. De har också en egen ansvarig utgivare som ansvarar för allt innehåll i sändningarna. Tillståndet att sända beviljas av myndigheten Radio- och TV-verket. Alla ideella föreningar, kyrkliga samfund eller till exempel politiska partier kan få ett tillstånd som ger de rätt att sända närradio. Vad får man då säga och inte säga i närradio. Till skillnad från till exempel Sveriges Radio så har närradio inga som helst krav på sig att vara opartiska eller sakliga. Ramen för verksamheten utgörs av två olika lagar: yttrandefrihetsgrundlagen samt Radio- och TV-lagen. Den sistnämnda innehåller bland annat bestämmelser om annonser och sponsring och en bestämmelse om att man tydligt måste ange sin sändningsbeteckning. Yttrandefrihetsgrundlagen reglerar till exempel hets mot folkgrupp, förtal, olaga våldsskildringar, olaga hot, brott mot tystnadsplikt med mera.

Medlemmar i NRO kan vara den lokala närradioföreningen eller enskilda föreningar med tillstånd att sända närradio. Likaså kan även de föreningar som bara sänder via internet vara med. Medlemskapet kan tecknas när som helst under året men du måste ansöka skriftligt. Just nu finns det i NRO 72 medlemmar och dessa är spridda över hela Sverige. Totalt är det mellan 600 och 700 sändande föreningar som är medlemmar i NRO.

För de föreningar som har mellan en och fem sändande föreningar är medlemsavgiften 800 kronor. Ju fler sändningar man har desto dyrare blir det dock betalar man som mest en avgift på 3000 kronor om man har 21 eller fler sändande föreningar.

Varför ska man då ingå medlemskap? Föreningen kan hjälpa dig med kontakter med olika myndigheter eller andra intresseorganisationer bland annat . Likaså informerar de dig om lagar och liknande vilket kan vara svårt att hålla koll på själv.

Närradions riksorganisation (förkortas NRO och är den förkortning som jag kommer att använda mig av när jag skriver om detta) är en organisation som startades 1996. De flesta av Sveriges närradioföreningar har anslutit sig till NRO. NRO är den enda riskorganisationen för närradio i Sverige. De representerar 600-700 olika lokala tillståndshavare av dessa cirka 1000 lokala föreningar som sänder närradio i Sverige. De som är medlemmar i NRO är olika närradioföreningar eller enskilda tillståndshavare i Sverige. NRO:s uppgift är att bevaka och tillvarata medlemmarnas intressen rörande lagar och förordningar inom närradion och självklart även frågor av gemensamt intresse. Dessutom är deras uppgift att samarbeta och även förhandla om detta krävs med myndigheter bland annat men också med andra verksamma intresseorganisationer inom närradio. Vidare är det även naturligtvis deras uppgift att främja bildandet av lokala närradioföreningar. Deras motto är låga medlemspriser – mycket för pengarna.

I andra länder är närradio främst känd som community radio eller icke-kommersiell lokal radio. Idag, 2011, finns det cirka 130 olika närradiostationer i Sverige. De flesta av dessa drivs i ideella former av och för det civila samhället. Detta brukar ibland med andra ord också kallas för föreningsradion. Av dessa 130 stationer drivs cirka 25 som privata reklamfinansierade stationer vid sidan av den officiella reklamradion. I augusti 2010 kom en ny lag som underlättar för närradiostationer att sända i nätverk över kommungränserna, alltså även rikstäckande. Sverige är, ur ett internationellt perspektiv, det enda land som som tillåter att privata företag tar över närradiofrekvenser för kommersiellt bruk. Hur kan det vara så? Är det bra eller inte bra? Det är svårt för mig personligen att svara på eftersom jag anser att jag har lite för lite kunskap om detta ämne för att uttala mig om det.

Många kanske undrar vad närradio är för något och därför tänkte jag här först förklara det innan jag går vidare. Närradio är de lokala radiosändningar som styrs av olika föreningar och den är avsedd för det civila samhället. Den sköts inte av Sveriges Radio vilket många kanske tror. 1978 infördes närradio för första gången på försök och de reguljära sändningarna startade året därpå. Från 1982 reglerades sändningarna av närradiolagen men 1996 ersattes lagen med radio- och TV-lagen. Sändningstillstånd ges av Myndigheten för radio och TV. Från allra första början när närradio kom igång var all reklam förbjuden men detta ändrades i och med att privatradio blev tillåten 1993. Det som kanske är unikt med närradio är att de inte har några som helst krav på sig att vara opartiska eller sakliga till skillnad från till exempel SVT, TV4 eller SR. Närradio är något unikt svenskt skulle man kunna säga.